Första dagen, glad att vara hemma igen.
men lite mer allvar i blicken kunde vi skönja.
Hur ska hon förstå att benen inte bär......
 

Det är nu en vecka sedan vi lämnade in Saga på
Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. (11 mars-08)
En vecka som vi har pendlat mellan av hopp och förtvivlan.
Vår älskade Saga hade drabbats av en broskemboli. (broskinfarkt)
En broskbit i ryggraden hade lossat och täppt till blodtillförseln.
Saga blev plötsligt lam i bakbenen, främst höger bakben.
Harry fick bära in henne till djursjukhuset från bilen.
 

Broskemboli drabbar i första hand lite större raser och unghundar.
Många av dessa patienter överlever inte. Prognosen är dålig.
Men vår Saga hade tur. Hon hade lite känsel kvar, alltså
fanns det lite blod som hittade ner till det förlamade högra bakbenet.
Saga har fått hjälp med att kissa och bajsa. Och hjälp då med att stå.

Det kommer att bli en lång konvalescent för Saga.
Nya nerv- och blodbanor måste nybildas.
Neurologiska skador tar lång tid att läka.
Vi måste ha tålamod!
Veterinärer säjer att Saga är en KÄMPE!
Hon är underbar!

Kanske, kanske kommer du hem i morgon!
Vi älskar dig Saga!

 När Saga kom hem var hon trött. Hon var stressad första dygnet.
Sov inget första natten. Hon kunde stå själv, dock lite ostadigt.
Saga ska nu ha kontinuerlig träning efter ett uppgjort program.
Dessutom simträning i bassängen varje vecka. (Blå Stjärnan)
Lite kaos första dygnet hemma, men nu dag 2 har vi redan fått in en rutin.
Toalettbesöken ute fungerar. Vi bär ut henne till fast mark. (34kg)
Hjälpmedel är bärsele fram och bak.
Saga får kortison som hon ska ta 10 dagar till.

Träningen har redan gjort resultat!
Nu (dag 2) kan Saga resa sig upp själv, står på tre ben.
Högerbenet är spastiskt, hänger i luften.
Men vi måste hindra henne att hasa omkring på tre ben.
Hon måste använda alla fyra om hon ska kunna gå!
Annars kan det bli ett beteende som blir svårt att bli av med!
Så vi är där hela tiden och sätter ner höger bakben.
Vi kan se att Saga har fått kraft tillbaka i kroppen/benen.
Och Saga är på gott humör. Helt underbart!

Saga står på sina ostadiga ben.
Saga är mycket glad för varje framsteg!
Tänk att kunna stå själv en stund!

Sagas simträning i bassängen!

Sjukgymnast Christine med Saga.

Saga kan nu gå själv!
Sjukgymnast Christine var imponerad över Sagas snabba tillfrisknande.
Träningen här hemma har gjort underverk!
Saga använder nu bägge benen när hon går.
Dock svag i höger bakben, men hon använder det!
Så nu tränar vi att gå inne, och att gå ute i den mjuka snön är jätte bra.

Oj, vad länge sedan, tiden går så fort!
Sist jag skrev låg snön mjuk på marken.
Nu har vi haft medelhavsvärme en hel månad!
Saga både går och springer idag,
men är fortfarande svag i sitt högerbakben.
Gustaf vår veterinär tror att hon förblir halt.
Saga kan nu gå ner i våra trappor och håller på att lära sig att gå upp!
Lite svårare, tyngden ligger ju då på bakbenen.
Hon tränar att simma, mycket bra då det stärker hela henne.
Simmar gör hon numera hemma i Barrevik.
Vi har haft och har stora problem med hennes höger baktass.
Då Saga går fel på foten sliter hon ner klorna så de lossar.
Jag fick lägga förband varje morgon, så klorna fick chansen växa ut igen.
Nu har vi en gummistövel på henne för att spara
klorna och hårt slitage på trampdynan.

Ibland orkar inte Saga stå på benet!

Veterinär Gustaf säjer att hon ska bli bättre och att det tar lång tid.
Så vi måste ha tålamod och bara kämpa på!
Men drömmen att få se Saga springande i bergen är nu ganska avlägsen.....

Ett år senare....Saga springer nu i bergen!

Tindra och jag badar i viken!

Copyright © Monica Nielsen Ellekärr 2008
WEBMASTER